Arne Selmossons fantastiska resa

Om detta och mycket annat berättade Arnes son Rogher Selmosson inför en andäktig publik i Idrottshallen i tisdags.

I familjen Selmosson fanns elva syskon. Sju flickor, fyra pojkar. Grabbarna spelade fotboll förstås. I Sils IF. Arne var den främste.

Så småningom började lite större klubbar att höra av sig. Bröderna Åke och Arne Selmosson fick en inbjudan om provspel i Jönköping Södra. Arne blev efter det erbjuden att skriva på för JSödra. 1950 blev övergången klar. Arne fick direkt följa med på en turné i USA.
Bland motståndarlagen där fanns Manchester United.

I maj 1953 blev Arne uttagen i landslaget som skulle möta Belgien i VM-kval. Efter den matchen hörde italienska intressenter av sig. Eller förresten, de sökte upp Arne.

Rogher berättade att tre herrar knackade på hos Arne i Jönköping. Mitt i natten. Arne avvisade dock uppvaktarna. Vänligt men bestämt. Han skulle jobba dagen efter och ville sova.

Värvartrion återkom dagen efter. De sökte upp Arne på brandkåren där han jobbade. Där möttes trion av en uniformerad elegant brandsoldat.

-Jag tror de blev lite imponerade av pappa när han tog emot i sin eleganta uniform, säger Rogher.

Trion representerade Udinese. Arne blev naturligtvis sugen på att skriva på även om hustrun Anna, som bodde kvar hemma i Götene, protesterade. Ett annat problem var det importförbud som var på väg att införas för lagen i den italienska ligan.

När Arne Selmosson kom till Italien gömdes han undan på en bondgård utanför Udine. Så småningom fick han debutera i serie A. 1955 nådde Udinese andraplatsen i ligan. Klubbens bästa placering genom allt tider. Arne gjorde 14 mål på 34 matcher.

Det var då han fick det vackra smeknamnet ”Raggio de luna”. Månstrålen. Eller skänken från ovan, om ni så vill.

I Udineses färger fick Arne Selmosson spela mot sin barndoms idol, Gunnar Nordahl.

-För pappa blev det naturligtvis en fantastisk upplevelse även om Gunnars Milan vann med 3 – 2, säger Rogher.

Framgångarna i Udinese innebar att de större klubbarna fick upp ögonen för Arne Selmosson. Han värvades av Lazio där han spelade i fyra säsongerna. Arne gjorde 31 mål på 101 matcher.

Helt plötsligt ledsnade presidenten i Lazio på uteblivna framgångar. Han började sälja ut spelare.

-När vi var hemma i Sverige hörde mamma på radio och pappa var såld till Roma, säger Rogher.

Arne Selmosson var med i den svenska VM-truppen 1958. Han spelade i en av matcherna, den mot Wales som slutade 0 – 0. Totalt blev det bara fyra matcher i blågult.

Roma fick betala 1,3 miljoner kronor för övergången. Även om Arne Selmosson var utan skuld blev han kallad för ”avfällingen”. Roger berättar att Laziosupportrarna skar sönder däcken på Selmossons bil.

Möjligen var Arne Selmosson den som införde det ”tysta firandet”? När Arne gjorde mål för Roma i ett derby mot Lazio vägrade han att jubla. Han ville visa sina tidigare supportrar i Lazio respekt.

Under ett par av Arnes säsonger i Roma tränades klubben av Gunnar Nordahl. Därmed kan man säga att cirkeln var sluten.

Arne Selmosson avslutade sin proffskarriär där den började. I Udinese alltså. Totalt spelade Arne tio säsonger i Italien. Han spelade 295 matcher i serie A och gjorde 93 mål.

1964 var det dags att flytta hem till Sverige igen. Även om Arne gärna ville stanna några år till. Hustrun Anna sa ifrån, det var dags för de två sönerna att börja skolan ”på riktigt”.

Arne ”Uno X” Sandberg lockade Arne till Skövde AIK som spelande tränare. Senare blev det Götene IF, Skara IF och Sils IF.

Bosse Persson spelade ihop med Arne Selmosson i Götene IF.

-Arne var en gedigen lagspelare som alltid satte laget före jaget, säger Bosse.

Inför nästan 50 medlemmar berättade Rogher Selmosson om sin fars fascinerade historia. Arne dog 2002, 70 år gammal